pandrisen

Vad cool Lily Allen är. Kollade på London live igår. Har sett och läst ett par intervjuer med henne förut också och tänkte även då att...fan vad cool hon är. Hon är ju blotta 23 år också, lillflickan.
Jag blir så glad när jag kan beundra människor riktigt genuint, utan att störa mig på grejer kring dem alls. Det sköna är att jag nästan aldrig ens lyssnar på hennes musik. Men när jag väl gör det så är min beundran total. Hon är smart och mixtrar med ord och relationsbekännelser och är rakt på pricken med så många formuleringar om människors skitliv. Krasst och öppet ärligt.
Jag har lite samma känslor inför henne som till Robbie Williams. Det är så sköna, krassa och helt genuina. Man vill bara ta en fika med dem även om man kanske inte orkar lyssna på deras alster för att man egentligen gillar annan musik av, ibland t o m, riktiga osympatiska uppblåsta skitstövlar till musiker. De kan snacka om vad fasen som helst och struntar i vad folk tänker och tycker. Punk fast utan att det krystas fram. Det bara finns där. Jag önskar att de vore mina grannar så hade vi kunnat låna socker åt varandra.