pandrisen

Hehe, lite lagom kvasifilosofisk rubrik. Men allvarligt, det känns som att man ska profilera sig och kategorisera sig när man ska ut och försöka synas i det här mediet. Antingen så är man egenutnämnd proffstyckare, veteranbilsspecialist, Stureplansfetischist eller allmänt fixerad av who knows what...kanske av Hello Kitty.
Men vad ska jag välja som mest utmärkande med mig för att det ska locka läsare och inte bli så jämntamt? Jag är ju inte ens jämntam.
Vad är min titel och vad är jag satt på den här jorden med för kall? Är det ragdollmatte till Izzy och Suzy som är största fokus eller är det mamma till lilla Polly på ett år? Ska jag snacka blöjmärken, katthyss eller ska jag visa vad jag fyller mina tallrikar med för mat varje dag? Ärligt talat så vet jag inte och det är väl då det blir fel...VEM FAN TROR JAG DÅ SKA LÄSA MIN BLOGG!!!!
Okej, nu bestämmer jag mig fort och lovar att reflektera över min egen tillvaro som människa, mamma, matte, flickvän, granne, dotter, anställd, röstande medborgare, svenne, kompis, fiende, konsument och TYCKARE. Ja se där kom det, tyckare. Det är väl det som man gör här även om ordet känns så äckligt mycket 2010. Eller räcker det med att man tänker, är det kvalifikation nog eller känns det för basic och använt det där med att tänka?
Jag, The Thinker in the band...The Dreamer? Eller är jag mer den som får pojkhjärtana att pulsera? Ska jag börja ta foton av mig själv i olika sassy baddräkter och köra på sex helt enkelt? Skicka till Bingo...låta han ta mig vidare i businessen och vips är jag en bikinikanin hos Hefner. En kanin som passar bäst in i Underlandet med Alice och co, en vit kanin med ännu vitare strimmor på låren och överbett. Äh, jag hade nog fått bli en kanin men det är nog inte därför jag är här...